torsdag 20 januari 2011
att fota sina egna barn..
Borde ju vara hur lätt som helst eftersom man har dem nära för det mesta, MEN attans såå svårt det är. Jag får abstinens om jag inte får fota när ljuset är så där alldelens perfekt som det var den här dagen och jag såg en fin bild i huvudet när M står på staketet och skrattar stort men inte fick jag något leende heller hur jag en försökte.. och ingen kan se så sur ut som fröken M.. Det är då något som är säkert:)ha,ha bättre lycka nästa gång.. kanske;)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag förstår dig precis. Det är inte lätt alls. Man ska rent av ha tur om man lyckas knäppa en bra bild. För oss blir det förhandling och det är inte alltid jag vinner...
Men även att det inte blir som man tänkt så tycker jag dina foton här är så gulliga :)
Ha det gott!
Kramar Josefine
Det är inte lätt men jag tycker bilderna är otroligt charmiga och hon är ju så söt! Kram
HIHI ja, jag kan tänka mig att det är svårt när man har en tydlig vision i huvudet. Det kan ju vara charmen med de foton som man tar. Barnens personligheter syns. Jag brukar be min brorsdotter att LE stort eller att SKRATTA in i kameran. Än så länge funkar det ;)
kram
ha ha ha.. ja men underbart sönt e hon i allafall. =)
Ibland går det bara inte hur mycket man än mutar dem.
kram på dig.
Ibland kan bilderna bli bra ändå, trots att ens barn inte alltid vill ställa upp. Dessa bilderna på lilla hönan blev bra.
Kram
Skicka en kommentar